Jag får vardagen att funka..!?

Måste tipsa om "Vi får vardagen att funka"-bloggen som drivs av yrkesverksamma- samt studerande arbetsterapeuter. Hittade nyligen ett inlägg som jag tror att många arbetsterapeuter känner igen sig i. 

Läs hela inlägget här: http://vifarvardagenattfunka.se/2013/frustrerande/
Texten nedan är skriven av Christine Fors som arbetar på ett äldreboende.

"Undersköterskorna här gör världens bästa jobb, som undersköterskor. Men ibland önskar jag att de vore utbildade arbetsterapeuter så att de precis som jag förstår hur värdefullt det är att aktivera våra boende. Det minskar oro och gör att de sover bättre på nätterna. Undersköterskornas fokus ligger för mycket på omvårdnad och för lite på aktivitet tycker jag. Inte konstigt med tanke på att de är utbildade i omvårdnad. Men, för att råda lite bot på min önskan om att de ska förstå mer om aktiviteternas betydelse planerar jag en liten utbildning för dem i arbetsterapi på nästa arbetsplatsträff"

Jag förstår Christines frustration och jag tror att många (även jag) i perioder
känner likadant (mer eller mindre). MEN- Vi får inte fastna i den frustrationen!
Det hjälper varken dig, dina arbetskamrater eller klienterna.
Det är inte enkelt. Man har kunskap, ambitioner och idé'er
(speciellt som ny-utexad) som man vill använda sig av.
Använd istället ambitionerna till att sätta upp och arbeta mot långsiktiga mål.
Och ta tillvara på andras synsätt!
Som arbetsterapeut har du "ett par glasögon", som läkare, ssk, usk:a har du andra glasögon.
Men alla delar vi (förhoppningsvis) samma människosyn och tankar om vad ett meningsfullt liv innebär. Jag tror att det är i den dialogen man måste börja!

Hur vill du ha det när du bli gammal?
Hur skulle du vilja bli hjälpt om du blev allvarligt sjuk?

Dessa frågor tror jag att de flesta skulle formulera ungefär samma svar på..?
Vilken bra utgångspunkt! Dags att börja arbeta.
Christines inlägg inspirerade mig. MYCKET!
Glöm nu inte att läsa hela.

Som ensam AT på en arbetsplats är det lätt att tappa den där entusiasmen som man har när man kommer ut och börjar arbeta. Men nu fick jag absolut en tankeställare.
Att planera, sätta upp långsiktiga mål och att ha tålamod- det är nyckeln.

Och vilken tur sen att jag har så himla härliga arbetskamrater!